BETYGSATT AV:

krisim

FÖRFATTARE:

Manne Fagerlind

TITEL:

Berg har inga rötter

VALT BETYG:

Boken var främst:

känslomässig

men även:

sorglig

RECENSION:

Recension av Manne Fagerlinds roman Berg har inga rötter

Boken är utgiven på Damm förlag (2012) och innehåller 271 sidor.

Manne Fagerlind är född och uppvuxen i Strängnäs men lever nu i Stockholm med fru och barn. Han har arbetat med äldre inom hemtjänsten, som språklärare och nu som systemutvecklare. Berg har inga rötter är Manne Fagerlinds debutroman. Källa: Damm förlag.

Handling: Romanen är skriven i jagform och det är huvudkaraktären Lasse som berättar. Han har precis gått i pension efter att jobbat som konsvetare. Tyvärr ett misslyckat sådan eftersom hans chef Car-Johan Bergman hela tiden motarbetat honom och han har inte fått de arbetsuppgifter han varit kapabel till.
Nu bor han ensam i sin lägenhet och sonen Mats kommer oftare och besöker honom än sonen Markus. Lasse bestämmer sig för att skriva en deckare som revansch efter sitt misslyckade arbetsliv och även ett misslyckat liv som far och make. När Lasse börjar få minnesluckor och får svårt att skriva på sin deckare besöker han en läkare och får diagnosen Alzheimers. Vi läsare får följa Lasse genom den försämring som sker, när han själv uppfattar sin glömska tills han inte minns något alls eller känner igen sina söner.

Detta var en riktigt välskriven debutroman om den tragiska sjukdomen Alzheimers. Den fängslade tag i mig från första sidan och höll hela vägen. Jag har läst ganska många böcker om Alzheimers, men då från någon anhörigs perspektiv. Därför var det extra intressant att läsa från den drabbades synvinkel. Att få vara med om Lasses resa från den dagen han får diagnosen tills han inte minns något alls var en intressant upplevelse. Det var även en sorglig berättelse, just detta att läsa om Lasses första iakttagelser när han förstår att något är fel, och han frivilligt söker läkare tycker jag var så fint beskrivet. Likaså Lasses reaktion när han får veta diagnosen. Och att med hans egna ord få följa hela utvecklingen. Författaren har verkligen lyckas fånga det med äkta känslor som känns mycket starka. Jag våndades med Lasse, först ett misslyckat arbetsliv, ett dåligt förhållande till en av sönerna och som nästan nybliven pensionär få Alzheimers. Det var en sträckläsarbok som påverkade mig stark emotionellt.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-06-15 (39) www.kristinasimar.se