BETYGSATT AV: nanne FÖRFATTARE: Beate Grimsrud TITEL: En dåre fri VALT BETYG: 4 RECENSION: Hon minns inte, men kan inte glömma. Hon liknar sig vid en rysk docka: allt som är hon får trängas i den innersta dockan för att överleva. Hon är rädd för att gå sönder, rädd för vad som ska fylla tomheten. Hon var ett frimodigt barn som trodde att allt var möjligt. Som att bli författare trots grava läs- och skrivsvårigheter. Men hon var också en skrikig, skränig liten unge som slog sönder saker och ständigt kissade på sig. I skolan ville hon spela Espen, huvudrollen i den pjäs klassen skulle framföra. Men fröken bestämde att hon skulle spela prinsessa. När pjäsen spelades upp för föräldrarna tog hon helt sonika över huvudrollen. Espen flyttade då in i hennes kropp och hans röst fanns från och med den dagen i hennes huvud. Det var som att delas mitt itu och få två personligheter. Senare kom fler röster till henne: Emil, Erik och prins Eugen. De kom för att hjälpa henne att överleva, men med tiden tog de över hennes liv. Skapade kaos, psykoser, schizofreni och självskadebeteende. Hon åkte in och ut på psyket, låg i bälte, satt inlåst och fick tung psykofarmaka. Det är, trots allt, ingen nattsvart bok. Hon har vänner som ställer upp i vått och torrt, vårdare och terapeuter som stöttar och vägleder och ett brinnande intresse som ger stor glädje: att skriva och filma. Beate Grimsrud beskriver konkret och begripligt hur det kan vara att höra röster och bli psykotisk. Den som inte drabbats kan förstås aldrig riktigt förstå, men efter att ha läst En dåre fri är det inte längre obegripligt och skrämmande. Det kan vara enda sättet att överleva. Just då.	Titel Förnamn Efternamn Alias     Avancerad Sökning