| BETYGSATT AV: | petter eremiten |
| FÖRFATTARE: |
Knut Hamsun |
| TITEL: |
Pan |
| VALT BETYG: | 4 |
| Boken var främst: | poetisk |
| men även: | tragisk |
| RECENSION: |
|
Detta är en klassiker. Hamsun fick Nobelpriset 1920.
Huvudperson i boken är löjtnant Glahn, som tillbringar ett år i en stuga i Nordlandet, alltså i norra Norge. Han strövar i naturen tillsammans med hunden Aesop. Han jagar och fiskar och lever på vad naturen ger.
Han träffar och blir förälskad i Edvarda, köpmannens dotter. Hon är nyckfull och behandlar honom ofta ovänligt. I sin iver att göra henne till lags gör han dumheter. En gång kastar han en av hennes skor i vattnet. Eftersom han är ovan att umgås i den "fina världen" gör han bort sig ibland, använder fel tilltalsord, välter glas med mera.
Smedens dotter, Eva, är förälskad i honom. När Edvarda nonchalerar honom, dras han istället till Eva.
I större delen av romanen är det Glahn, som berättar. I sista kapitelet är det en annan person, som berättar om hans öden.
Då befinner de sig i en annan del av världen.
Boken är väl skriven. Språket är vackert, naturskildringen levande.För att inte förstöra läsupplevelsen för den, som inte har läst boken, berättar jag inte hur det gick för löjtnant Glahn.
|
|
|
|
