BETYGSATT AV: Den siste Mohikanen
FÖRFATTARE: Iréne  Némorovsky
TITEL: Blodets hetta
VALT BETYG: 4
Boken var främst: lurigt konstruerad
men även: fint lyriskt språk
RECENSION:
Iréne Némorovsky har blivit ett nytt utropstecken för mig.
Jag var på vippen att sätta en 5:a.
Jag tycker mkt om hennes stil och sätt att hantera språket.
Estetiskt skönt och poetiskt , inte minst här i Blodets hetta.

En av huvudpersonerna på ett ngt omvänt sätt är onkel Silvio : alltså onkel till barnen Eduard, bl a hans favorit Colette.

Silvios kusin, mamman till barnen, är Héléne, gift med Francois, som hon känt sedan tidig tonår. Under kriget var han borta i 5 år och hon gifte sig med en äldre man. Inte av kärlek, men av ett uppdämt behov av att få det materiellt tryggt.
Mannen dog och Francois kom tillbaka och de gifte sig och fick fyra barn.
Colette, deras dotter, är i 20-årsåldern och har nyligen gift sig med Jean Dorin. De är bosatta vid en kvarn.
Colette har sin mamma som förebild och i sin tankevärld framstår föräldrarna som det perfekta paret.

Detta är dock åtminstone delvis en illusion. Visst, föräldrarna har det lugnt och tryggt - något som i den konservativa, inskränkta trakten betraktas som höjden av "lycka".

Men ingen utomstående kan ana vad som händer innanför murarna, mellan åkrarna...långa avstånd...

En tragedi inträffar när Colettes man Jean drunknar i kvarndammen. Men hur gick det till, egentligen? Hur kunde Jean ramla i,, van som han var vid dammen sedan sin barndom?
De gamla bönderna anar eller vet sanningen, men tiger. Man vill ha lugn och ro. En pojke försäger sig och Francois blir mkt upprörd. Han vill ha reda på sanningen! Var det ett ränmord?
Men stackars Francois är långt från sanningen och han är blåögt naiv...

Men så kommer Brigitte, en 24-årig adopterad ung kvinna (uppväxt hos Hélénes halvsyster), och hon har en historia...

Gamle Silvio skriver att han njuter halvt sadistiskt av sina anteckningar. Han har själv förblivit ungkarl och rastlöst rest omkring i världen. Han har ofta slösat bort pengar och varit tvungen att sälja av sina marker .

Vemod. Ångest. Otroheter. Bondevärlden i denna franska landsbygd sjuder av hemliga passioner. Silvio har vetskap om människorna ; inte minst under sina dagliga långa promenader får han reda på ett och annat.
Silvio är något av en gåta, men under berättelsens gång lär vi känna honom mer och mer.

Det står om Némorovsky att hon är "återupptäckt"som en av Frankrikes stora författare. Hon gav ut böcker på 30-talet, men som rysk judinna hamnade hon i Auschwitz. Som tur var hittades hennes manuskript så småningom.

En superbt skriven kortroman! Inget svårt språk, men mkt genomarbetat. Årstidernas gång... Ansikten som åldras...Glömska och ändå inte glömska...
Väldigt nära en femma!











  
 
 
 
  Avancerad Sökning