BETYGSATT AV: Arne FÖRFATTARE: Lars Ragnar Forssberg TITEL: Fint folk VALT BETYG: 3 Boken var främst: Satirisk men även: insatt RECENSION: Man brukar tala om nyckelromaner när vissa karaktärer har lätt igenkännbara förebilder i verkligheten. Lars Ragnar Forssberg har då skrivit en nyckelknipperoman för alla personer är förvillande lika sådana som vi stött på förr, politiker, företagare, kulturelit, mediefolk. Berättelsen utspelas i nutid, handlingen är lika tunn som en sytråd och ungefär lika bärkraftig. Men det har liksom ingen betydelse, det här är en satir om etablissemanget, makthavare av olika slag. Författaren är insatt som en Bo Baldersson, dråplig som en Sven Melander, påläst som en Jan Guillou och grym som en Linda Skugge. Han skonar ingen, här handlar det inte om subtil ironi utan rejäla rallarsvingar. Alla makthavare är likadana, de samarbetar under täcket och har bara en gemensam målsättning, att sko sig själva så mycket som möjligt. Att sparka på politiker är liksom ingen sport, det hör till. Men att ge sig på höga tjänstemän och framförallt mediefolk är både tufft och fräscht. Den tredje statsmakten är ju den verkliga makthavaren. Hoppas Forssberg har en bra pensionsförsäkring, han lär inte få något jobb i svenska media efter detta.... Är det bra då? Tja, gillar man politisk satir (som jag) så är det väl det. Men... det är liksom too much. För mycket pang på och för lite ironi, han hatar verkligen vissa personer. Det är lite som att lyssna på bra skvaller, stimulerande och pinsamt på en gång. Men här finns suveräna poänger och obehagliga sanningar om dagens samhälle, är naturligtvis menat som ett inlägg i valrörelsen också. Så visst skrattar man, han är som sagt insatt... Frågan är vad som är sanning eller påhitt, är våra makthavare så krasst egoistiska eller bara inkompetenta? Vet inte vilket som är värst... Musiken är given: Staten och kapitalet med Ebba Grön....	Titel Förnamn Efternamn Alias     Avancerad Sökning