BETYGSATT AV:

the girl least likely to

FÖRFATTARE:

Candace Bushnell

TITEL:

Trading Up

VALT BETYG:

Boken var främst:

ytlig

men även:

träffande och kul på sina ställen

RECENSION:

Det här är ett fynd från presentbutiken på hotellet jag bodde på i Tobago och, hade jag hoppats, den perfekta semesterboken: Lagom hjärndött, men hyfsat rappt och underhållande. 50% chicklit och 50% tantsnusk typ. Bushnell skrev ju boken "Sex and the City", som låg till grund för den numera legendariska tv-serien (som jag är ett stort fan av). Problemet är bara att jag hade glömt att det är seriens briljanta manusförfattare i allmänhet och Darren Star i synnerhet, inte Bushnells skissartade, fumliga bok, som gjorde serien så bra.

På sina ställen känner man igen sig från Sex and the City; observationerna kring New York och dess invånare är många och skarpa. Även miljöerna och rekvisitan - the Hamptons, exklusiva drinkar, svindyra lägenheter på Park Avenue, New York Fashion Week, idel hippa barer, it girls och toxic bachelors - är välkända för oss Sex and the City-addicts. I centrum står Victoria's Secret-modellen Janey Wilcox, som vill upp i livet, bort från sin trista medelklassbakgrund och in i societeten. Det är mycket sex, ännu mer fester och slugt planerande från Janeys sida. Jag måste erkänna att jag slukade boken, men det är verkligen inget som lämnar spår. Medan Carrie och de andra tjejerna i Sex and the City är kvinnor av kött och blod, med hjärnor, jobb och vanliga problem - vilket räddar dem från att bli platta societetstjejer - är Janey bara snygg. Och som det tjatas om det! På var och varannan sida påminns man om hennes silverblonda hår, glittrande ögon, perfekta näsa och fylliga mun som alltid, alltid pryds av favoritläppstiftet Pussy Pink. Namnet fick i alla fall mig att skratta. Men som hjältinna är Janey rätt värdelös. Är inte hela poängen med en chick lit-hjältinna att man ska heja på henne, skratta åt hennes misstag och känna med hennes nederlag? I så fall har Bushnell misslyckats; det är svårt att känna empati för någon som framstår som en tom, dum knulldocka. (Eventuella puritaner får ursäkta ordvalet.) Inte ens när en bakgrundshistoria om Janeys förflutna som lyxhora till ett gäng snorrika araber på en yacht serveras tycker jag synd om henne. Jag tycker också att Bushnell, trots sin satiriska stil, är relativt okritisk till alla svinrika spån och deras materialistiska livsstil. Trots detta är de få giftiga observationer av korkade överklassbrudar och det ytliga, opålitliga sällskapslivet som faktiskt finns bokens stora behållning. Annars är det rätt slätstruket. Som strandbok fyller Trading Up sin funktion, men jag hade aldrig köpt den till helpris. "Jane Austen with a Martini", som Bushnell kallats för, är på tok för välvilligt. Snarare Judith Krantz på kokain.