
| BETYGSATT AV: | Arne |
| FÖRFATTARE: |
Shirley/Angela Lowe/Ince |
| TITEL: |
När du tar min... |
| VALT BETYG: | 4 |
| Boken var främst: | Gullig |
| men även: | romantisk komedi |
| RECENSION: |
|
Antony Forester-Jones har tröttnat på sin fru Ann. En gång var hon vacker, intelligent och kvick, men tiden och tre barn har förändrat henne. Nu är det hundar och ungar och hemkokt äppelmos som gäller. Så Antony förälskar sig i skådespelerskan Felicia Harman, som är vacker, intelligent och kvick - fast hon är gift och har två barn. Antony slänger ut Ann och londonbon Felicia flyttar ut på landet till honom. Felicias exman Donald känner sig övergiven och erbjuder Ann att flytta in - som hushållerska och värdinna vid hans eleganta middagar, inget annat.... De bägge kvinnorna byter inte bara män, de byter bokstavligen liv med varann.
Först och främst måste här utfärdas gullighetsvarning, historien är tillrättalagd på gränsen till sliskig. Vänlighet lönar sig, systerskap frodas och allt blir så bra så, trots skilsmässor och styvbarn. Lite klädsam tragik finns med, men bara lite. Men det finns ett antal förmildrande omständigheter som gör att sidorna klarar sig från att klibba ihop av sirap. För det första är författarna engelskor, (tror jag) och brittisk återhållsamhet och ironi räddar det mesta. Amerikaner hade aldrig klarat det. (Fast jag är inte säker på att författarna alltid förstår ironin....) För det andra, jag bryr mig inte så mycket om språket i böcker, men berättartekniken är viktig. Här finns ett nytt intressant grepp, vissa kapitel börjar med slutet, t. ex. "Jag ligger på soffan i biblioteket med en pläd över mig och en hundvalp på magen. Jag flyttar henne försiktigt, jag är i fjärde månaden och valpen väger redan sju kilo." Sedan går berättelsen tillbaka, valparna föds och hon blir gravid. Detta är en lysande teknik som passar perfekt i den lättsamma storyn. Det ger spänst och liv och det stör inte alls att "läsa slutet först". Dessutom växlar berättarperspektivet mellan de två kvinnorna, också bra. För det tredje, och inte minst viktiga, det är helt enkelt en varm, enkel och trevlig historia, osannolik förstås, men ändå en trotsigt positiv motreaktion mot alla eländesskildringar av kraschade förhållanden och barn som far illa. Det är väldigt mycket Meg Ryan och väldigt lite Lars Norén, om man säger så.
Några detaljer finns som kanske får håret att resa sig på medvetna svenska kvinnor (och män). Flera gånger påpekas det hur viktigt det är att en hustru sköter sitt utseende och sin vikt för att behålla sin man. Är han lite otrogen är det inte hela världen, bara han kommer tillbaka igen. Och det gör han ju bara frun sminkar sig, håller sig slank och inte syltar och saftar för mycket. När det blir ett missförstånd mellan Ann och hennes älskade är det inte tal om att hon ska ringa upp och förklara, hon väntar tåligt tills han gör det. Döttrarna är klädfixerade och känner till varenda modeaffär i London osv.
Men nu ska vi vara snälla, det är snart jul och positiva berättelser passar bra då. Söta godsaker hör också till, boken är som en chokladask, söt, syndig, onödig - och oemotståndlig.....
|
|
|
|