BETYGSATT AV:

Arne

FÖRFATTARE:

Winston Graham

TITEL:

Den grymma leken

VALT BETYG:

Boken var främst:

Fri från pekpinnar

men även:

ovanlig

RECENSION:

Ung, fattig, rejäl flicka träffar äldre, rik, tråkig man. Äldre man blir förtjust i fattig flicka och erbjuder äktenskap baserat på vänskap och ömsesidig rspekt. Fattig flicka vill komma upp sig i världen och accepterar. Varpå rikt gift flicka genast möter ung. stilig, viril, (men fattig) alfahanne, blir våldsamt attraherad av honom och kallar det kärlek.
Ett välkänt scenario som, med vissa variationer, ständigt återkommer i litteratur och film. Särskilt vanligt var det förr i s.k. pigromaner och i dagens Harlequin, då med moraliska förtecken. De ska sluta med att den fattiga flickan väljer Kärleken framför Rikedomen, håller sig till sin klass, säljer sig inte utan är nöjd med sin lott. (Som belöning för sin dygd får hon ofta ändå pengar från någon okänd rik släkting e.d.)

Det här låter som en förutsägbar bok, och sådana brukar jag närma min med tvekan. Eftersom jag själv är både gammal och tråkig (dock inte rik) vill jag att flickan ska välja just den mannen. I början följer allt normen, men snart lyfter det och sista fjärdedelen är oförutsägbar och ovanlig. Särskilt uppskattar jag att det är befriande fritt från onda och goda karaktärer. Ingen av kontrahenterna i triangeldramat är särskilt trevlig, men inte heller genomusel. Men jag känner respekt för flickan, Pearl, (namnet är ingen tillfällighet) Hon hamnar i en situation hon inte alls behärskar, men det är ändå hon som reder ut det hela till slut. Inte konstigt att hon vill ha sin del av kakan då....

Boken skrevs redan 1969, óch kom på svenska 1984. Den utspelas i samtidens London och kallas psykologisk thriller av förlaget, men är lika mycket en relationsroman.